Farstorps Samlingslokaler
Farstorps kyrka var naturligtvis den första samlingskanalen.
När skolhuset i Farstorp byggdes 1884, inredde man ett kommunalrum för stämmor och andra möten.
På 1910-talet byggdes två missionshus, ett i Tågarp och ett i Farstorp.
På 1920-talet kom en ung bonde till Matberga, Bror E Johannesson, han var född i Troedstorp. Han hade varit ute i världen och sett sig omkring, han började organisera RLF, SLU, Föreläsningsföreningen, m.fl. bl.a. en bygdegårdsförening 1933. Det var en underförening ansluten till SLU.
Konsulent Magnus Björklund hade 1929 startat en JUF-förening för socknen och ortens skollärare ställde sig i ledning för denna. Man höll till i kommunalrummet och var ganska framgångsrik.
År 1936 fick man en tomt i Matberga av lantbrukare John Nilsson och med hjälp av insamlade medel byggde man Bygdegården ”Tre Ekar”. Man använde samma ritning som man Verums JUF-förening använt året innan. Genom byggmästare Frank Karlsson utfördes arbetet plus mycket frivilligt arbete av artister.
Bygdegården invigdes med en stor fest i augusti. Dansbanekulturen i trakten var inte särskilt uppbygglig och lärarna ville inte den skulle komma in i Bygdegården och bestämdes i likhet med andra att endast ringlekar fick förekomma. JUF-avdelningen hade då omkring 200 medlemmar.
Ortens SLU avdelning som höll sina möten i hemmen hade ett trettiotal medlemmar och de ville hyra in sig men ställde som villkor att de fick anordna dans.
En väldig debatt utbröt och socknen delades i två läger, för och emot dans. SLU:s energiske ordförande gav sig inte, utan väckte liv i den gamla andelsföreningen och året efter 1937 byggdes bygdegården i Farstorp på en tomt i prästaskogen.
Byggmästare Axel Bengtsson från Tågarp åtog sig att leverera material och bygga den för 7000Kr. Verksamheten bedrevs parallellt i de båda bygdegårdarna med stora sommarfester och månadsmöten.
I Matberga höll även ortens SDUK klubb sina möten och i Farstorp var det Bondeförbundet och den växande SLU-rörelsen. Många ungdomar gick på båda ställena. Under kriget med många inkallelser gick föreningslivet på sparlåga, men efter freden blomstrade det igen.
SLU-avdelningen bildades samt teaterverksamhet blomstrade igen. De som förut varit JUF:are blev verksamma i SLU. Kommunen behövde lokaler för sjunde klass i skolan och hyrde då i Matberga.
Taket behövdes läggas om och kommunen erbjöds att köpa Bygdegården. Undertecknad var vid det tillfället ordförande i både JUF och SLU. För pengarna och inventarierna köpte JUF andelar i den andra bygdegårdsföreningen. SLU hade då livlig verksamhet med tävlingar, teater och studiecirklar, även ett folkdanslag bildades.
Bygdegårdsföreningen hade ständiga bekymmer med underhållet. Taket belades med eternit, väggarna bågnade och fick stagas. I källaren höll idrottsföreningen till med duschar. Ekonomin stärktes genom fester, uthyrning och lotterier. Ett flertal billotterier såldes i början av femtiotalet men marknaden blev full.
Då stärktes tanken på ett kolotteri. Vi for till Kiviks marknad och sålde det blev så omtalat att vi dubblerade det omedelbart.
Hästveda storkommun bildades och fick stödja samlingslokalerna där. Då krävde vi i Bygdegårdsföreningen att få samma förmåner här. Utedasset behövde ersättas och toaletterna i foajén byggdes ut för ett anslag om 40.000 kr som vi fick.
När sedan kök och golv behövde renoveras var det en Hästvedabo som påpekade att kommunen inte kunde investera i något som de inte ägde.
Då erbjöd vi kommunen att överta Bygdegården men kommunalgubbarna som hade gått i borgen och fått överta Hantverksgården ville inte för allt smör i Småland inte ha den och vi fick vårt bidrag.
Vår legendariske vaktmästare Henry Larsson skötte om Bygdegården ideellt i många år. Att han höll sitt 40-årskalas då de flesta i bygden var med, omtalades flitigt. Det var ett rejält gille det! Även andra höll sina kalas där. Elna och Olga var kokerskor.
Hässleholms kommun som bildades 1974 var mera villiga att överta Bygdegården. Den drevs sedan i kommunens regi, liksom de närliggande med stora kostnader som följd.
Vaktmästare, underhåll och värme drog så stora summor att kommunen ville sälja den. Byalaget tog då initiativet och förhandlade fram den upprustning som föregick den nuvarande Bygdegårdsföreningens bildande.
År 1951 lät kyrkorådet inreda den förut varande prästgården till församlingshem där kyrkliga föreningar, Röda Korset och föreläsningsföreningen m.fl. håller till.
Idrottsföreningen som bildades 1946 anlade en idrottsplats och fick så småningom till ett klubbhus. Farstorps skola som varken Hästveda eller Stockholm ville ha invigdes 1962.
När sedan Hässleholms kommun i slutet av 1980-talet plötsligt hade 25 miljoner i överskott innan valet, så fick både Finja och Farstorp var sin idrottshall till fromma för sin nya idrottsförening.

Ture i Matberga 2004.

Efter Tures krönika har mycket skett i Bygdegården: Bygdegården har byggts om, Föreläsningsföreningen har flyttat sina möten dit, etc.